Mjölksyrabakterier: från filmjölken till kapseln

Mjölksyrabakterier är en av de vanligaste hyllorna på apoteket och en av de mest omtalade ingredienserna i hälsoflödet. Samtidigt är det ett område där det är lätt att dra för stora slutsatser. Forskningen finns, men den handlar om bestämda stammar i bestämda doser, och det som gäller för en stam gäller inte automatiskt för en annan. Den här artikeln går igenom grunderna, med länkar till varje källa längst ner.

Foto: Greg G, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons.

Texten är ingen medicinsk rådgivning. Har du magbesvär som inte går över, ett försvagat immunförsvar eller frågor om ditt barn, prata med vården innan du börjar med ett tillskott.

Kort svar

• Mjölksyrabakterier är bakterier som bildar mjölksyra när de bryter ned socker. De finns naturligt i fermenterad mat som filmjölk, yoghurt, kefir och opastöriserad surkål.
• Effekten beror på stammen, inte bara på arten. Två produkter med samma artnamn på etiketten kan innehålla olika stammar med olika forskningsunderlag.
• Inom EU finns inga godkända hälsopåståenden för mjölksyrabakterier i kosttillskott. Det enda godkända påståendet om levande bakterier gäller yoghurtkulturer och laktos.
• Livsmedelsverket räknar ordet probiotika som ett hälsopåstående i sig. Därför står det mjölksyrabakterier på svenska förpackningar.
• För friska personer har bakterietillskott en lång historia av till synes säker användning. Personer med svårt nedsatt immunförsvar och för tidigt födda barn är undantagen.

Vad är mjölksyrabakterier?

Mjölksyrabakterier är ett samlingsnamn för bakterier som omvandlar socker till mjölksyra. Det är de som gör att mjölk tjocknar till filmjölk och att vitkål blir syrlig surkål. Syran sänker pH värdet och gör det svårare för andra mikrober att växa, vilket är skälet till att fermentering har använts för att göra mat hållbar i tusentals år.

De mest kända släktena är Lactobacillus och Streptococcus, där Streptococcus thermophilus är en av de två klassiska yoghurtbakterierna. Bifidobakterier räknas strikt taget till en annan grupp, men de bildar också mjölksyra och säljs nästan alltid tillsammans med mjölksyrabakterier.

Nya namn på gamla bakterier

År 2020 delade forskare upp det stora släktet Lactobacillus i flera mindre, med 23 nya släktnamn. Lactobacillus acidophilus heter fortfarande likadant, men Lactobacillus casei och Lactobacillus rhamnosus heter numera Lacticaseibacillus, och Lactobacillus plantarum heter Lactiplantibacillus. Många förpackningar använder fortfarande de gamla namnen. Det är samma bakterier, så låt dig inte förvirras om du ser båda varianterna.

Släkte, art och stam

Ett fullständigt bakterienamn har tre nivåer: släkte, art och stam. I namnet Lacticaseibacillus rhamnosus GG är Lacticaseibacillus släktet, rhamnosus arten och GG stammen. Stammen är den nivå som studierna gäller. När en studie har visat något för en stam går det inte att föra över resultatet till andra stammar av samma art.

Mängden anges i CFU, kolonibildande enheter, vilket ungefär betyder antalet levande bakterier som kan föröka sig. Tillskott ligger ofta mellan en och några tiotal miljarder CFU per dos. Ett högre tal är inte automatiskt bättre. Det som spelar roll är om just den stammen och den dosen har studerats.

Mjölksyrabakterier eller probiotika?

Internationellt används ordet probiotika om levande mikroorganismer som ger en hälsofördel när de tillförs i tillräcklig mängd. Den definitionen kommer från FN:s livsmedels och jordbruksorganisation och Världshälsoorganisationen och slogs fast på nytt av en internationell expertgrupp 2014.

Just därför är ordet problematiskt inom EU. En hälsofördel ingår i själva definitionen, och Livsmedelsverket räknar därför probiotika som ett allmänt hälsopåstående. Ett sådant får bara användas om det stöds av ett specifikt, godkänt påstående, och något sådant finns inte för de bakterier som brukar kallas probiotika. EFSA har prövat ett stort antal ansökningar om enskilda bakteriestammar sedan 2009 och avslagit dem, oftast för att stammen inte var tillräckligt beskriven eller effekten inte var visad.

Det enda godkända påståendet som rör levande bakterier gäller yoghurt: levande yoghurtkulturer förbättrar nedbrytningen av laktos i produkten hos personer som har svårt att bryta ned laktos. Det gäller yoghurt och fil med de klassiska kulturerna, inte kosttillskott.

Mjölksyrabakterier i maten

Du behöver inget tillskott för att få i dig mjölksyrabakterier. Det avgörande är om bakterierna fortfarande lever när du äter maten. Allt som värms, steks eller pastöriseras efter fermenteringen har förlorat sina levande kulturer, även om smaken finns kvar.

Fermenterad mat är dessutom ofta bra mat i sig. Filmjölk och yoghurt ger protein och kalcium, och surkål och kimchi ger grönsaker. Vill du ge tarmens egna bakterier något att arbeta med är fibrer från grönsaker, baljväxter och fullkorn den viktigaste delen. Mer om det finns i vår artikel om fibermaxxing.

Vad säger forskningen om mjölksyrabakterier?

Forskningen om mjölksyrabakterier är omfattande, men resultaten spretar. Den amerikanska forskningsmyndigheten NCCIH sammanfattar läget så här: olika typer av bakterier kan ha olika effekter, och man vet fortfarande inte säkert vilka stammar som fungerar, vilken dos som behövs eller vem som har nytta av dem.

Det bäst studerade området är diarré i samband med antibiotika. En Cochrane översikt från 2019 samlade 33 studier med drygt 6 000 barn. Bland de barn som fick bakterietillskott fick 8 procent diarré, jämfört med 19 procent i kontrollgrupperna. Författarna bedömde att Lacticaseibacillus rhamnosus eller jästen Saccharomyces boulardii i doser på 5 till 40 miljarder CFU om dagen såg mest lovande ut, och att underlaget för andra stammar var för litet för att dra slutsatser. Många av studierna hade dessutom brister.

Resultatet säger alltså något om vissa stammar i vissa doser hos barn som behandlas med antibiotika. Det säger inget om vad en annan produkt med andra stammar gör hos friska vuxna, och det är inget skäl att börja med tillskott på eget initiativ. Får du eller ditt barn antibiotika och undrar över magen, fråga läkaren eller apoteket.

För de flesta andra frågor som mjölksyrabakterier marknadsförs för är underlaget blandat eller otillräckligt. Det är också därför EFSA inte har godkänt några påståenden.

Säkerhet och biverkningar

Bakterier i maten och som tillskott har en lång historia av till synes säker användning hos friska personer. I Cochrane översikten fick inga barn allvarliga biverkningar som kunde kopplas till tillskotten. Lindriga besvär som gaser, uppkördhet och förstoppning förekom, och de var inte vanligare än i kontrollgrupperna.

Några grupper bör ändå vara försiktiga:

• Personer med svårt nedsatt immunförsvar eller allvarlig sjukdom. NCCIH skriver att risken för skadliga effekter är större hos personer med svåra sjukdomar eller försvagat immunförsvar.
• För tidigt födda barn. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA varnade 2023 för att för tidigt födda barn som får bakterietillskott riskerar allvarliga, i sällsynta fall dödliga, infektioner.
• Barn i allmänhet. Fråga barnavårdscentralen eller läkaren innan du ger ett tillskott till ett barn.
• Mjölkallergi. Vissa tillskott odlas på mjölk eller innehåller mjölk. Läs ingrediensförteckningen.

Det är också bra att veta att innehållet i ett tillskott kan avvika från etiketten. NCCIH nämner till exempel mikrober som inte står på förpackningen. Produkter med stamnamn och en tillverkare som redovisar sina analyser är lättare att bedöma.

Mjölksyrabakterier i Rain Pure

I Rains sortiment finns mjölksyrabakterier i Rain Pure, ett pulver i portionsstickor som blandas i vatten. Enligt innehållsförteckningen ger en stick:

• 12 miljarder CFU Lactobacillus acidophilus
• 3,5 miljarder CFU vardera av Bifidobacterium bifidum och Bifidobacterium lactis
• 1 miljard CFU av en blandning med bland andra L. casei, L. plantarum, L. rhamnosus, B. longum och B. breve, totalt tio arter
• 2 gram kostfiber, där huvuddelen är inulin från cikoriarot
• kallpressade oljor från pumpafrön, vattenmelonfrön och linfrön

Rains butik anger arter men inga stamnamn. Det betyder att det inte går att koppla innehållet i pure till de stammar som har studerats, och inom EU får inga hälsopåståenden göras för vare sig bakterierna eller fibern. För inulin från cikoriarot finns ett godkänt påstående om normal tarmfunktion, men det kräver 12 gram om dagen, och pure ger 2 gram. Vi beskriver därför innehållet, inte någon effekt.

Rains butik anger en stick blandad i 2,4 dl vatten en gång om dagen. Mer om hur Rains produkter tas finns i vår guide om dosering. En förpackning med 30 stickor kostar 67,50 € vid engångsköp i Rains butik för Sverige (kontrollerat 15 oktober 2026).

Källor

Alla källor kontrollerades den 18 oktober 2026.

• Livsmedelsverket, Kontrollwiki om hälsopåståenden, med probiotika som exempel på allmänt hälsopåstående: kontrollwiki.livsmedelsverket.se
• EFSA, levande yoghurtkulturer och laktos, 2010: efsa.europa.eu
• EU:s register över närings och hälsopåståenden: ec.europa.eu
• Hill m.fl., ISAPP:s konsensus om ordet probiotika, Nature Reviews Gastroenterology and Hepatology 2014: doi.org
• Zheng m.fl., nya släktnamn för Lactobacillus, International Journal of Systematic and Evolutionary Microbiology 2020: doi.org
• Guo m.fl., Cochrane översikt om bakterietillskott och antibiotikadiarré hos barn, 2019: cochrane.org
• Livsmedelsverket, risker med kosttillskott: livsmedelsverket.se
• NCCIH, nytta och säkerhet, med FDA:s varning från 2023: nccih.nih.gov
• Rain International, innehållsförteckning för pure i Rains butik, oktober 2026: vår sida om Rain Pure